Ett par minuter. Bara vi två. Jag håller armen om dig och vi pratar. Bara vi två. Mysigt.
Det är 5-åringen och jag. Hon har slagit sig och passar på att gråta lite extra tror jag. För att bli ompysslad och få uppmärksamhet. Det får hon. Hon njuter. Jag njuter. Det känns underbart!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar