Jag borde vara nöjd

Tillbringar varje år del av min semester i en stuga med egen strand vid havet. Svärmor fixar allt; mat och disk m.m. Det är underbart. Ett par dagar. Sen blir jag tokig. Och det är inte utedasset, ständigt prat om sinande vatten i brunnen eller myggen som får mig på fall. Det är något annat. Vet inte riktigt vad. Kan inte riktigt förstå. Men efter ett par dagar börjar energin rinna ur mig och jag blir sur och tvär.

Jag klarar inte av att bo hos någon och inte göra något. Ja, jag borde vara tacksam. Nej, det är inget jag kan hjälpa till med.

Nästa år får det räcka med en week-end för min del. Det är nog bäst för alla. För ett par dagar är det underbart. Men inte mer.