Packa inför resa & lite jobb

Jobbet vaknar mer och mer till liv. Telefonen ringer och e-mailen tickar in. I ett telefonmeddelande som lämnats står "Brådskande". Jag ringer upp. Det var inte mer brådskande än att det kunde vänta till måndagen när jag åter på kontoret. Så varför då säga att det är brådskande och stjäla en stund av min semester???

Semestern ska vi avsluta med en week-end i södra Sverige. Barnen packar och bubblar av glädje. När de inte ger varandra tjuvnyp och skriker, gråter och är arga.

Själv ska jag ta mig ett glas vin och njuta. Och sen - som vanligt - packa när alla andra klara. När lugnet stillat sig i dårhuset jag bor i.

Familjen går varandra på nerverna

Irriterade. Det känns som alla i familjen börjar bli ganska irriterade på varandra. Det är nog bra att vi återgår till jobb och dagis i nästa vecka. Tänk häromdagen kändes det som vi alltid kunde vara hemma.

Beror förändringen på vädret? Eller kanske på att vi mentalt börjar ställa in oss på att återgå till vardagen?

Vi har varit lediga i drygt en månad. Undrar hur det skulle varit om vi hade varit hemma hela sommaren.

Jobbet knackar på

Har fått ett par jobbmail som måste åtgärdas. Känns väldigt jobbigt att ta tag i. Men det är väl ett tecken på att jag till slut lyckades koppla av. Första semesterveckan jobbade jag mer än jag var ledig. Utan problem. Nu som sagt väldigt segt att ta tag i mindre sak.

Jag som nästan längtade tillbaka till jobbet häromdagen. En kort stund. När ungarna var mer än intensiva. Fast det var nog snarare bort från dem jag längtade. Lite egentid. Utan familj.

Hem ljuva hem

Tänk så skönt det är att komma hem efter att ha varit borta. Sova i sin egen säng. Duscha i sin egen dusch. I love it!

Fast att se sina egna dammråttor och vara tillbaka i "lagamat, plockaundan och tvätträsket" är inte lika kul.

Börjar genast drömma om ny semester. Denna gång på lyxhotell!

Mat på flyget tack! (Charter - reguljärflyg 1-1)

Är inte längre helt övertygad om reguljärflygets förträfflighet. Numera ingår ju ingen mat. Man kan köpa smörgåsar, smörgåsar eller en sallad. Om man har tur! Vi satt längst bak i planet och när matvagnen kom till oss var de mesta slut. Grr...

Jag är inte särskilt förtjust i att äta smörgåsar till mat. Så jag längtade faktiskt efter chartermaten. Men vi kunde inte ens köpa smörgåsar (jo en tråkig sort som jag inte ville ha), vilket faktiskt är än värre än smörgåsar. Trodde aldrig att jag skulle längta så mycket efter chartermat som jag gjorde på denna flygning. På charterflyg kan man dessutom förboka mat så att man vet att man får något att äta!

Att flyga reguljärt har blivit som att åka tåg. Folk tar med sig egna smörgåsar och chips. Det gjorde inte vi. Denna gång. Nästa gång ska jag ladda med rejäl picknick!

Tillbaka med maten på flyget! Jag betalar gärna men låt mig förboka så att jag vet att jag får mat!

Snåljåparna får ett parasoll

Det är sjukt varmt att ligga i solen på stranden. Maken funderar på om vi ska köpa ett parasoll. Hemma och ta med till nästa semester! Hmm, jag tänker att vi kan väl köpa ett nu om vi vill ha. Kostar 16 Euro. Orkar dock inte ta tag i saken.

Ett par timmar senare kommer det danska paret som legat bakom oss och frågar om vi vill ha deras parasoll. De ska åka hem. Jag hör först inte vad de säger och såg säkert ut som de ställt världens dummaste fråga. Sen kommer jag på vad de sagt och tackar glatt ja.

De tyckte säkert jättesynd om oss. Eller kanske snarare våra barn. Stackars barn, föräldrarna har inte ens råd att köpa ett parasoll kanske de tänkte.

Först på kvällen kom vi på att de säkert hört vår allvarliga diskussion om vi skulle köpa ett parasoll. Hemma. För att ta med till nästa semester.

Ett parasoll som inte kostar mer än varsinn lunch på stan hemma. Stackars "fattiga" oss. Ganska komiskt tyckte vi det var när vi kom på att de säkert hört vad vi sagt. Vi fick oss ett gott skratt. Tack igen för parasollet! Vi använde det på stranden. På balkongen. Och det fick följa med hem (mer om det senare). Till alla er som inte tar ett parasoll hemifrån. Köp ett på plats! Det är så skönt att sitta i skuggan och njuta.

Sämre kondis än 5-åringen

En av de första kvällarna när vi är på väg hem till hotellt efter att ha strosat i den underbara lilla byn konstaterar vi att vi oroat oss i onödan för hur 5-åringen skulle orka gå. Det är snarare vi som känner att det drar i vaderna efter allt traskande i alla backar upp och ned. 5-åringen konstatarar. Mamma, jag är trött men inte i bena bara för att det är sent. Att inte ni orkar gå beror på att ni bara åker bil överallt och sitter still. Sant, dags att börja träna!

Efter ett par dagar i värmen och med allt traskande börjar backarna ta mer på hennes krafter än våra. Då får hon sitta på makens axlar. Tack och lov för att vi har vagn med till 3-åringen!

Nästa gång får det bli ett mer centralt beläget hotell. Och med bättre standard (se tidigare inlägg) Men det fina i kråksången är i alla fall att vi får oss endel motion.

Svenska köttbullar på medelhavssemestern

På restaurangerna i den trevliga lilla medelhavsbyn finns det barnmenyer. Perfekt, hade det kunnat vara. Menyerna består oftas av

- Hamburgare och pommes
- Chicken nuggets och pommes
- Spaghetti Bolognese
- Calamares och pommes

Dessvärre (eller kansk ska man säga tack och lov) är inte våra barn så förtjusta i pommes. Köttfärssåsen gillar de inte heller.

Ett par gångar har jag försökt mig på att beställa chicken nuggets eller annat med pasta. Kalla handen på att par ställen och de tittade på mig som jag var ett ufo. På något ställe beställde vi in en portion pasta utan sås. Fick in två Spagetti Bologonse...fast efter att ha skickat ut dessa fick vi faktiskt in en portion pasta utan sås! Yippi. Jag klarade det! Känns absurbt. På jobbet ger jag råd om miljoninvesteringar. På semestern jublar jag över att ha lyckats beställa in en tallrik pasta utan sås!

För att uppnå en bra semesterstämning dagen efter misslyckat pastaförsök gick vi till supermarketen och köpte pasta och Felix köttbullar. Barnen åt som hästar och den eftermiddagen var räddad. Dagen efter blev det pasta med korv. Så var det med att slippa laga mat och diska. Men barnen i allafall mätta och belåtna.

3-åringen frågar fortfarande stup i kvarten när vi ska åka hem...

Vill hem!

Semesterna blir inte riktigt som jag tänkt, eller önskat. Jag såg framför mig hur vi skulle äta mysiga luncher på strandresturangerna, hur jag skulle bygga sandslott med barnen i vattenbrynet, hur vi skulle titta på varandra och bara vara så där lyckliga som man ser på film. Trodde väl inte riktigt att det skulle bli så. Men hade väl inte heller räknat med att:

- 3-åringen i genomsnitt en gång i timmen skulle fråga när vi ska åka hem. Däremellan är hon ganska nöjd. När hon inte får hysteriska utbrott över att hon inte fått som hon vill, 5-åringen retat henne eller någon bara sagt något hon inte gillar.

- Maken stressar upp sig för allt. För att barnen inte ska gilla maten. För att 3-åringen kanske inte gillar att vara på stranden. För att himlen ska ramla ner...

- Jag bli irriterad på maken för att han stressar upp sig över allt. Försöker behärska mig men blir så irriterad. Gillar att vara utomlands men blir så irriterad för jag tycker inte att det finns något att stressa upp sig över. Det är bara stämningssänkande. Energitjuv! Måste även erkänna att det är roligare i teorin än i praktiken att göra sandslott. Helst ligger jag under ett parasoll och läser en bok eller tar en kaffe på ett café.

- 5-åringen älskar i alla fall fortfarande havet, att bada och att vara på semeseter. Är glad för det mesta.

Total LYCKA

Första kvällen strosar vi efter stranden. Det börjar bli mörkt. 5-åringen springer i vattenbrynet, leker i vågorna, hoppar och skuttar och är helt i sin egen lilla värld. Helt omedeveten om allt annat än havet och vågorna. Hon är berusad. Berusad av lycka. Tror aldrig att jag sett henne så glad och upprymd. Jag är glad att vi åkte på semester. Spelar ingen roll att vi bor på ett kass hotell. Denna stund av total lycka. Detta ögonblick är värt allt!

Hotell för fakirer

Såvida man inte gillar att t.ex. sova på en spikmatta så var inte hotellet någon "hit" direkt. Varenda fjäder i sängen känns. Utsikten mot poolen som såg schysst ut var inte ens möjlig att få. Den delen av "hotellet" var privat. Lägenheterna som hyrs ut låg en bit bort...

Fast vad kunde man förvänta sig? Jag hade nog lyckats boka bland de billigaste lägenheterna i hela byn. (Efter timmar framför datorn!) Men mitt naiva jag trodde - eller snarare hoppades - att hotellet skulle vara ett sådant där kap som man läser att folk gör.

Nu ångrar jag bittert att vi inte spenderade ett par tusenlappar till på boendet. Drömmer om hotell med poolområde och barnklubb. Men det kändes helt rätt när jag bokade. Vi skulle egentligen inte åka utomlands alls eftersom vi har och kommer att lägga åtskilligt av pengar på husrenovering. Men vad spelar då ett par tusenlappar hit eller dit för roll?

Känns helt sjukt. Vi har båda bra jobb och hyfsade löner. Och här sitter vi i ett sunkigt lägenhetshotell. Det är så lyhört så att man tror att man sover under ett vattenfall när grannen duschar. Åhh... ångrar ångrar ångrar! Vill bo bra!!! Varför inte satsa när man ändock åker?

Snålheten bedrog visheten, igen.

Charter vs Reguljärflyg 0-1

Redan i vintras bokade vi flyget till medelhavet. Vi gick på kampanjen om billiga flygbiljetter. Med hotellt blev det inte så billigt som vi räknat med. Men jag måste säga att reguljärflyg har sina fördelar! Vi kunde välja att åka en tid på dagen som passade oss. Planet gick på exakt utsatt tid. Efter den inköpta smörgåsen fick barnen till och med pyssel. Tack för det! Då kunde jag koppla av med den impulsinköpta nya tidningen "Passion for Bussiness" eller "PfB" som de själva skriver.

Jag som bestämt mig för att försöka koppla bort jobbtankarnna under semestern blir inspirerad av att läsa om olika kvinnor i karriären. Känner lusten att satsa igen. Vore jag inte så feg och om jag hade en affärsidé skulle jag vilja starta eget. Men, med barn, hus och en massa fasta utgifter är det tryggt med att få sin ganska hyfsade lön varje månad. Men drömma kan man ju alltid. Trots föresatsen att inte tänka jobb upptas mina tankar till stor del av jobb och framtid. Känner att jag står vid ett vägval. Satsa på det jag har eller gå vidare.

Med flygplanspyssel och medhavd DVD och några favoritfilmer till barnen gick flygresan med riktigt bra. Nässprej före start och landning är ett tips för att slippa ont i öronen. Känns som vi fick en bra start på semestern. På något sätt känns reguljärflyg mer civiliserat än charter. När vi landat tog vi taxi direkt till hotellet. Skönt att slippa den sedvanliga rundturen i buss till en massa andra hotell. Reguljärflyg är perfekt för barn!

Jag borde vara nöjd

Tillbringar varje år del av min semester i en stuga med egen strand vid havet. Svärmor fixar allt; mat och disk m.m. Det är underbart. Ett par dagar. Sen blir jag tokig. Och det är inte utedasset, ständigt prat om sinande vatten i brunnen eller myggen som får mig på fall. Det är något annat. Vet inte riktigt vad. Kan inte riktigt förstå. Men efter ett par dagar börjar energin rinna ur mig och jag blir sur och tvär.

Jag klarar inte av att bo hos någon och inte göra något. Ja, jag borde vara tacksam. Nej, det är inget jag kan hjälpa till med.

Nästa år får det räcka med en week-end för min del. Det är nog bäst för alla. För ett par dagar är det underbart. Men inte mer.